Allt de här förstör för mig, som faan. Det finns egentligen inget jag kan göra åt det,  det utgör min vardag och det går ut över hela mitt liv, ända tills jag lyckats förändra mig till den jag vill vara. För just nu präglar DET mej, jag är inte samma gamla bella som ni kände för ett år sen. När vi fortfarande va VI och allt var helt annorlunda. inklusive jag.
När jag och världen va bekymmerlösa.

---

Annars rullar de på (jevligt långsamt), å snart äre sommarlov. de ska bli så jävla skönt men de är rätt svårt att 
tänka sej me tanke på terroristskolan som aldrig vill ta slut. Sen består dagarna av träning och "plugg", ja har 
nämligen inget liv just nu. 
Men snart äre sommar. 

ja ville bara förklara "varför" ja inte har varit/är/kommer vara mej själv ett tag. HÄJDÅe